Arkiv: Venedig 2018

Tänker en del på fotografi nu för tiden och håller på att strukturera upp min katalog med analoga bilder som jag tagit genom åren. Det innebär att jag sorterar mina negativ i plastfickor, markerar med katalognummer och systematiserar ett digitalt arkiv som sedan speglar dessa.

Jag har strukturerat alla mina scannade negativ helt tillbaka från 2010 och fram till idag. I en låda på en vind finns negativ äldre än så, men detta var året då jag började studera på Högskolan för Fotografi vid Göteborgs universitet och mitt fotograferande tog en helt ny riktning.

Det är väldigt kul att gå tillbaka i arkiven och se vad det är för bilder som valts bort av olika anledningar, eller bilder som aldrig scannats för att de helt enkelt inte passade in i ett projekt på den tiden. Men som eventuellt kan få nytt liv och fungera i andra sammanhang.

För många av mina fotografiska projekt hade jag en tanke om att de aldrig skulle behöva avslutas – att jag alltid skulle ha möjligheten att ta bort och lägga till bilder för att de skulle kunna leva över längre tid och arbetas om för olika sammanhang och utställningar.

Under åren på skolan mellan 2010 och 2013 var projekten levande och jag kan se att det byttes ut och adderades bilder från olika årtal, olika format och olika tekniker. Men när studierna tog slut är det som att projekten fastande i sin nuvarande form – även om tanken var att de aldrig skulle behöva det.

Det är få förunnat att kunna gå en utbildning i tre år som inte garanterar dig ett arbete efteråt och som dessutom är inom ett fält som väldigt få kan livnära sig på. Med det i åtanke är det heller inte särskilt förvånande att vidareutvecklingen av mina fotografiska projekt stannade av när vi kom ut på andra sidan.

Därför är det nu extra roligt att nu gå igenom alla de bilder som aldrig blev till något eller som helt enkelt bara är tagna under en period i livet när fotografi inte har varit mitt huvudfokus.

Bilderna nedan är tagna i augusti 2018 på en resa med mitt förra jobb till Venedig. Och det blir tydligt för mig att mitt intresse för mänskliga spår och handlingar – som jag arbetade med under åren på skolan, fortfarande lever kvar och tar sig uttryck i överfulla soptunnor och människors mer eller mindre kreativa ingrepp i sina omgivningar 🙂